”Inte utan ironi, när nu Snowden står åtalad för spioneri”

Publicerad i Västerbottens folkblad och Piteåtidningen 20130624
För några veckor sedan hoppade Edward Snowden av från sitt arbete vid den amerikanska spionorganisationen National Security Agency (NSA) och började läcka uppgifter om vad han beskriver som ”det största övervakningsprogrammet i mänsklighetens historia”.

Han avslöjade att NSA avlyssnar datatrafik och telefonsamtal i väldig omfattning. Genom samarbete med privata IT-företag som Apple, Microsoft, Google och Facebook, kan de läsa all din e-post i exempelvis Gmail och Hotmail samt i de molnbaserade tjänster som många svenska företag och myndigheter använder sig av. De kan se allt du gör på Facebook och kryptering spelar ingen roll, eftersom de har fått nycklar av IT-företagen och därmed kan avkoda exempelvis krypterad e-post. Tar du foto med din Iphone, blir fotot synligt för NSA när telefonen synkroniseras över nätet. Likaså om du delar fotot till dina vänner på Instagram. Kommunicerar du via Skype, så kan du avlyssnas. I helgen avslöjade Snowden att också Storbritannien ägnar sig åt minst lika omfattande massavlyssning. Det brittiska spionorganet GCHQ avlyssnar, enligt tidningen The Guardian, enorma mängder datatrafik, e-post och telefonsamtal. Historien är inte utan ironi, när nu Snowden står åtalad för spioneri.

Såväl amerikanerna som britterna hävdar att det är utländska förhållanden som de är intresserade av. Samma argument användes när Försvarets Radioanstalt (FRA) för några år sedan fick befogenheter att avlyssna kabelbunden trafik. Detta framställdes som en mindre justering från ”signalspaning i luften” till ”signalspaning i kabel”. I själva verket var det ett paradigmskifte. Signalspaningen utvecklades under andra världskriget och senare under kalla kriget för att avlyssna potentiellt fientliga staters kommunikation. Den ”signalspaning” som numera utförs i kabel, är däremot inte inriktad på andra staters kommunikation utan på privatpersoners. Därför är det ett paradigmskifte. Att avlyssningen inskränks till kommunikation som korsar landets gränser saknar betydelse. Dels därför att mycket av den inhemska kommunikationen, korsar Sveriges gränser eftersom många servrar ligger i utlandet. Dels därför att FRA byter information med bland annat NSA. Underrättelseinformation är en handelsvara för spionorganisationerna och då spelar det inte någon roll om nationella lagstiftningar inskränker spioneriet till utländska förhållanden. Det man inte själv kan få tag på, kan andra få tag på. Detta paradigmskifte innebär oöverskådliga faror, som nästan alla ansvariga politiker ignorerar.

Modern teknologi gör att vi människor kan interagera på ett sätt som saknar motsvarigheter i historien. Men den skapar också möjlighet till kartläggning, kontroll och övervakning av enskilda individer som likaledes saknar motsvarigheter i historien. Östtyska Stasi kunde bara drömma om de verktyg som NSA och FRA har tillgång till, och de var aldrig i närheten av att kunna samla in sådana mängder information som samlas in i dag.

Förvisso ligger det i det moderna samhällets natur att all maktutövning inte kan vara transparent. Vissa typer av övervakning och spioneri kan motiveras, exempelvis mot andra stater eller mot organiserad brottslighet. Men den principiella skiljelinjen i en rättsstat måste gå mellan att övervaka misstänkta brottslingar och att övervaka alla och därmed betrakta alla som potentiella brottslingar. En demokrati kan inte betrakta sina medborgare som potentiella brottslingar, utan att våldföra sig på demokratins mest grundläggande byggstenar.

Massövervakningen motiveras naturligtvis med att hot mot samhället – terrorism, trafficking, organiserad brottslighet – kan avvärjas. Så är det kanske. Men vi vet väldigt lite om priset. Hur mycket säkerhet får vi egentligen i utbyte mot att våra privatliv avskaffas? Har du inget att dölja, har du inget att frukta, brukar förespråkarna säga. Men vill vi leva i ett samhälle där staten kan kartlägga allt vi gör och är det verkligen så att vi som inte har något att dölja, inte heller har något att frukta? Kan rösthemligheten säkras? Vågar vi tycka och tänka fritt, när vi vet att staten kanske snokar på oss? Kan källskyddet garanteras? Kan den som vill lämna uppgifter till media var säker på att kunna vara anonym? Vi vet inte svaren på dessa frågor. Men vi vet att vårt demokratiska system bygger på transparens och förutsätter att det är möjligt att utkräva ansvar från de högre maktnivåerna. För att det ska fungera, krävs att makten strömmar nerifrån och upp, från fria medborgare som utser sina representanter och avkräver dem ansvar. Denna relation – makt som strömmar från folket till våra representanter och inte tvärtom – riskerar att undergrävas när staten börjar övervaka folket. Hemliga, statliga sammanslutningar som samlar in privat och personlig information ger dem möjligheter att utöva makt över enskilda individer så att de inte längre är fria medborgare. Risken är att makten då börjar strömma uppifrån och ner.

Därför är massövervakningen ett hot mot demokratin.

SSU:arna borde tänka större

Publicerad i Piteåtidningen och Västerbottens folkblad 20130610
Folkpartiets och Socialdemokraternas respektive ungdomsförbund har skrivit en artikel där de pläderar för en ny blocköverskridande skatteuppgörelse. Det var för någon vecka sedan.

Jag lägger undan tidningen. Vilken deprimerande text. Vad drömmer dessa unga socialdemokrater om egentligen? tänker jag.

Drömmer de om en rimligare jord?

Är de unga och arga?

Kräver de rättvisa och jämlikhet?

Om de drömmer, så verkar det inte vara mer högtflygande än att få göra upp med folkpartisterna om skatterna och bli någon sorts regeringsmakare. Argare än att det kan lösas med en skatteuppgörelse som ”sätter jobben och tillväxten först” verkar de inte vara.
Rättvisan då?

Tja, det är inte ett topprioriterat ämne. Övergången till ett nytt skattesystem ska nämligen ha ”små fördelningspolitiska effekter”, deklarerar de i gemensam kör med folkpartisterna. Samtidigt som de beskriver vår gemensamma finansiering av skolan, sjukvården och omsorgerna som ”skattetryck”, detta borgerliga språkbruk.

Jag som trodde att det var ungdomen som skulle bära fram de radikala idéerna, leda upproren mot det gamla, tänka nytt, visa mod och vilja. Inte de här ungdomarna i vart fall. De skriver som om de jobbar på reklambyrå, de tänker ungefär lika djuplodat och jag misstänker att det finaste som kan hända dem är en bekräftande nick från partiordföranden.

Men att man är ung, ska inte vara ett hinder för att diskutera sakpolitik, invänder säkert en och annan läsare. Det är sant. Men Sverige brinner i spåren av graverande arbetslöshet, tilltagande segregation och skenande klyftor. Sverige är, enligt en ny rapport från OECD, ett av de länder där inkomstojämlikheten ökar snabbast. En europeisk ungdomsgeneration håller på att gå förlorad med oöverskådliga politiska och sociala konsekvenser.

Vad gör SSU då? Jo, de skissar på en skatteuppgörelse med folkpartisterna med den uttalade förutsättningen att inkomstfördelningen inte ska påverkas! Kan man komma längre från vanliga ungdomar, från deras villkor, situation och drömmar?

Det finns många skäl att önska ett enhetligare skattesystem. Det är inte här det brister i ungdomspartisternas resonemang. Borgs alla avdrag, subventioner och sänkta skatter har lett till ett skattepolitiskt lapptäcke som inte är långsiktigt hållbart. En skatteuppgörelse är förr eller senare nödvändig. Men det största problemet med skattesystemet är inte, som ungdomspartisterna tycks tro, att det är trassligt och svåröverskådligt, utan att det inte dämpar eller rullar tillbaka utvecklingen mot mer ojämlikhet. Vi behöver en skattepolitik som vänder denna utveckling, inte en uppgörelse som cementerar den.

Om arbetarrörelsen efter sju år av borgerligt styre och över hundra miljarder i skattesänkningar går till val på att göra upp med borgerligheten om ett nytt skattesystem på ett sätt som inte påverkar inkomstfördelningen, då accepterar man den omfördelning från de lägre till de högre inkomstskikten som Borgs skattepolitik lett till. Det är att ge sig utan strid. Att acceptera att den mark som borgerligheten erövrat för evigt är förlorad.

Man kan se framför sig ungdomspartisterna, de radikala liberalerna från LUF och de inte fullt lika radikala socialdemokraterna från SSU, när de gör upp. SSU:arna säger: vi vill ha bort jobbskatteavdraget. LUF:arna kontrar: visst, men vår överenskommelse måste vara fördelningsneutral, därför måste i så fall marginalskatten bort. De tar i hand och resultatet blir en artikel där de unga socialdemokraterna går ut och sluter upp bakom Folkpartiets gamla krav på att värnskatten ska sänkas. Effekt: de som har tjänat på de senaste sju åren med borgerlig politik ska inte förlora det som de har vunnit – ens vid ett regeringsskifte.

Sedan 2007 har den tiondel som har lägst inkomster fått se ett absolut fall i disponibel real inkomst från i genomsnitt 82 300 kronor per år till 78 900 kronor 2011. Den tiondel som har de högsta inkomsterna har samtidigt ökat sin reala disponibla inkomst med vad som motsvarar en halv årsinkomst i den fattigaste kategorin – från 456 100 till 497 300 kronor per år. Denna utveckling är nära sammanlänkad med Borgs skattepolitik som framför allt har gynnat den inkomstkategori som han själv ingår i.

De unga socialdemokraterna borde stå i frontlinjen och kritisera denna politik.

De borde också kräva sitt moderparti på svar om varför endast de försvinnande få som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden ska få bära en större del av kostnaden för välfärden än idag. De borde kritisera sitt partis stelbenta uppfattning om det finanspolitiska ramverket och inflationsmålet för penningpolitiken – dessa ordningar som dömer hundratusentals människor till arbetslöshet. De borde påminna arbetarrörelsen om att kampen för jämlikhet aldrig blir omodern och att det därför finns ett alternativ till alliansens högerpolitik. Detta borde de göra istället för att söka allianser med ideologiska motståndare, vilka är ansvariga för att ojämlikheten exploderat.

Och så borde de våga drömma mer – om ett samhälle bortom nästa skatteuppgörelse.

%d bloggare gillar detta: